Jag har skrivit lite om elsparkcyklar förut och gör ingen hemlighet av att jag verkligen gillar konceptet, även om detaljerna kan behöva filas på. Logistiken kring laddandet av batterier är en del som jag aldrig riktigt fattat. En del företag verkar köra runt med skruttiga skåpbilar och samla in sparkarna i omgångar – andra har batterier som tycks avsedda att bytas direkt på gatan. Betydligt smartare och bättre för miljön, förstås. Men vem byter ut dem? Jag, visar det sig.
Tier införde nyligen en ny funktion i sin app: byt batteri i en spark och få 15 minuter gratis. Inte alls dumt med tanke på att de flesta turer jag tar med dem är kortare än så, varför det borde gå att byta längs vägen och få resan betald. Men går det faktiskt att göra vinst på det och köra in betydligt fler minuter än jag förbrukar? Vad händer om jag går in för att byta massor av batterier på så många elsparkar jag kommer åt? Vetenskapen kräver svar! På helt andra frågor förvisso, men det hindrar inte mig.
En vän av ordning noterar här att jag precis uppfunnit världens sämsta gigjobb eftersom det inte går att köpa mat, dricka öl eller betala räkningar för bonusminuter från Tier. Med det sagt har jag som tur är inte stora problem med att handla mat för dagen och jag åker tillräckligt ofta elspark för att minuterna ska förbrukas oavsett, så nog går det att prata om en vinst – dessutom en som Skatteverket inte kommer åt! Förrän typ 15 minuter efter att de hittar den här bloggen, det vill säga.
Sagt och gjort. På tre timmar lyckades jag byta inte mindre än 39 batterier vilket gav mig 585 minuter eller nästan 10 timmar tillbaka. Tier tar dock betalt för tiden det tar att köra sparken dit de laddade batterierna finns, så en del – 101 minuter eller knappt två timmar – gick åt till det. Tar man bort detta och räknar om det i kronor (Tier tar 2,50 kr per minut i avgift) blir det ändå en timlön på helt respektabla 394 kr, och jag tjänade 2,7 minuter för varje minut jag spenderade. Inte så illa för världens sämsta gigjobb!
Så hur går det till? Appen markerar skotrar med dåliga batterier med små blixtar på kartan. Lustigt nog ibland även skotrar som har fulla batterier, kanske återstår en del buggar att fixa. Som den miljövän jag är testade jag inte om det gick att få minuter för att byta batterier som redan var fulla. En annan ikon på kartan visar var man kan byta batterier. Tier verkar ha hyrt in sig på ett stort antal 7-Eleven och Pressbyrån, så det finns ganska många val. Väl framme lyfter man ut batteriet, byter det mot ett färdigt från laddaren inne i butiken, sätter det i sparken och så är saken klar.
Processen komplicerades en smula av att kartsymbolerna i appen stundtals var ganska långt ifrån verkligheten och att det kunde ta tid att få sparken att fatta att den hade fått ett nytt batteri. Å andra sidan hände det rätt ofta att det stod 2-3 sparkar i behov av laddning precis utanför ett laddställe. En del fanns även i anslutning till gröna zoner där man får bonusminuter för att parkera, vilket naturligtvis sockrade dealen ytterligare.
Jag upptäckte av bara farten några fler buggar i Tier-appen, till exempel att den tappar konceptet när man har mer än typ två timmar i gratisminuter. Jag antar att ingen av deras testare varit tålmodig nog att försöka byta nästan 40 batterier i följd. Tier, om ni läser detta så hit me up, jag kan tjänstgöra som prisvärd men oftast trevlig konsult också!
Snubbarna med skåpbilar och andra professionella batteribytare har emellertid inte mycket att frukta från anstormningen av uttråkade ingenjörer från Vasastan i jakt på bonusminuter. Efter tre timmars jakt runt norra Stockholms innerstad var jag dyngsur av svett, synnerligen trött på tillvaron och beredd att spendera hela min dagsförtjänst på öl. På så vis ganska lik en riktig arbetare, alltså.