Eftersom jag tillbringar större delen av min tid i Stockholm var det i princip omöjligt för mig att undgå ett av de mest påfallande nya inslagen i stadsmiljön: elskotrarna som dräller över gator, trottoarer och snart sagt varje öppen yta där människor rör sig. Eftersom jag inte är särskilt sugen på att ge bort mina personuppgifter till massor av halvseriösa startups med högst ovissa framtidsutsikter valde jag att begränsa mig till skotrar från ett märke, slumpvis utvalt genom att jag helt enkelt tog den som stod närmast entrén till jobbet.
Det är verkligen inte svårt att förstå varför de små skotrarna är så populära. Hitta skotern, starta appen och kör. Vissla fram igenom trafiken som en väldigt snabb cyklist, fast utan fysisk ansträngning. Kör dit du ska, stoppa appen när du är framme. En inte särskilt stor summa pengar dras automatiskt från ditt kort. Flertalet av mina resor har kostat mindre än motsvarande enkelbiljett på SL, har tagit kortare tid och befriat mig från trängsel, förseningar, dålig luft, tiggare och annat som gör tillvaron i kollektivtrafiken oangenäm.
Här ska sägas att kostnaden kan komma att ändras med tiden och förmodligen pressar alla uthyrare sina priser just nu i hopp om att bli populärare än konkurrenterna. Med Tier har jag betalat 10 kr i startavgift plus 2,25 kr/min. Det är vad jag förstår varken billigast eller dyrast på marknaden, men Tier använder sig inte av varierande priser (s k “surge pricing”) som ökar vid populära restider. Jag uppskattar förutsägbarheten i att veta hur mycket resan kommer att kosta.
Att hitta en skoter är aldrig svårt. En del av uthyrarna som är aktiva i Stockholm är så ovanliga att jag höjer på ögonbrynen varje gång jag ser dem, men Tier, Lime och Voi tycks i skrivande stund vara så vanliga att man aldrig behöver leta länge. Huruvida det är en indikator på framgång är svårt att säga. De grönvita skotrarna från Lime tycks allt som oftast ligga omkullvälta, ledset pipande i rännstenen. Tecken på dålig konstruktion eller oförsiktiga förare?
Jag har i efterhand märkt att Tier var tidiga med att erbjuda skotrar med riktig handbroms, en finess som numera finns hos de flesta. Skotrar som bara har en “stoppknapp” som broms undviker jag till varje pris, då det är mer av en artig uppmaning till motorn att minska farten än något som man kan förlita sig på i en nödsituation. Flera av uthyrarna tycks löpande uppdatera sina modeller och tyvärr är det till stor del slumpen som avgör om man får en nyare eller en äldre modell.
Här får jag lägga en brasklapp; eftersom jag bara provat Tier vet jag inte hur det är ställt med övriga uthyrare, men så här långt har jag aldrig fått en skoter som varit trasig, urladdad eller uppenbart trafikfarlig. De flesta verkar ha blivit uppgraderade med handbroms, större hjul och rejäl ringklocka. Konstruktionen känns robust. Trots min ansenliga lekamen har de fullt tillräcklig motorstyrka för att hålla full fart i uppförsbackarna. Jag har alltså inget särskilt att klaga på vad gäller själva fordonen.
Nej, det stora problemet med skotrarna är inte tekniskt, utan socialt. De fyller ett legitimt behov men används ofta utan hänsyn till sociala normer. Vårdslös parkering är mer regel än undantag, skotrar fiskas upp i dussintal från vattendrag och buskage där de inte har att göra, flertalet trafikanter kör som galningar, inte sällan på fyllan och i 99% av fallen utan hjälm. Med det sagt så är det inte ett nytt problem – allt detta kan också sägas om vanliga cyklister och om något är elskoter-förarna faktiskt bättre på att följa trafikregler. Om jag fick en krona varje gång jag laglydigt stannat för rött ljus och blivit omkörd av en drös cyklister skulle jag snart gå plus på mitt Tier-åkande.
Trafikanternas beteende är förmodligen svårt att göra något åt – då hade man ju kunnat göra det redan innan elskotrarna – men problemet med vårdslöst lämnade skotrar går att lösa till stor del genom böter när en skoter påträffas felparkerad, vilka i de bästa av världar sedan debiteras personen som lämnade den där. Med tiden kommer sannolikt många av uthyrarna att slås ut vilket förenklar saker och ting både för konsumenter och stadstjänstemän.
För egen del har jag gått från att vara oerhört skeptisk till hela konceptet till att bli ett stort fan. Ett färdmedel som är billigt, snabbt, personligt, dörr till dörr och inte bundet av tidtabeller känns betydligt mer som en lösning för vår tids människor än den på många sätt oflexibla och föråldrade kollektivtrafiken. För att vara ett slumpval är jag väldigt nöjd med Tier som uthyrare och har efter en månad fortfarande inte känt mig manad att installera någon mer app. Det kan bara bli tummen upp från mig.