Jag och Lukas har varit på semester i Kroatien i två veckor och detta är min reseblogg, som jag skrev på min Windows-mobil men postar i efterhand eftersom nätåtkomsten inte var något vidare under semestern. Se alla inlägg här.
Torsdagen den 16 juli
Eftersom vi fortfarande hade vår klena men tappra hyrbil att leka med styrde vi mot Biokovo, en nationalpark några mil söder om Makarska. Där körde vi upp på Sv Jure, en bergstopp inte mindre än 1 762 meter över havet, med asfalterad kostig hela vägen upp! På toppen hittade vi, inte helt oväntat, en kyrka (och en TV-mast). Kroaterna tycks ha en egenhet för att placera kyrkor precis överallt. Förutom kyrkan på toppen hittade vi en på vägen upp också, vilket med tanke på bergets totala obeboddhet torde ge ett högre antal kyrkor än människor per km2! Toppen av Sv Jure var fantastisk, otrolig utsikt åt alla håll och hisnande branta sluttningar nedåt. Riktigt kallt var det också, bara 25 grader mot över 30 nere vid havsnivån! Klättrade småningom ned för berget och gav oss ut på jakt efter lunch, lättare sagt än gjort skulle det visa sig då alla restauranger vi kom till var stängda. Gav till slut upp och köpte yoghurt på snabbköpet istället. Tog det lugnt hela kvällen, delade en jättemixgrilltallrik på restaurang Riva och avslutade med en Pina Colada (till mig – Lukas var nykterist) på en hotellbar när mörkret hade lagt sig.
Fredagen den 17 juli
Sista heldagen i Makarska och Kroatien. Vi tog en utflyktsbåt till Hvar – den gick snuskigt tidigt (8:25) men vi kunde åtminstone skrocka och nicka menande åt alla som inte hade lika häftiga båtar som vi. Kom fram till Jelsa och traskade runt ett tag i den mysiga lilla staden. En linblond hippie på en flakmoppe ville sälja sprit till oss, men vi lyckades fly. Åt glass istället, vilket visade sig vara fruktansvärt otaktiskt eftersom lunch (grillad fisk och kyckling med sallad och vitt vin på tapp!) serverades så fort vi steg på båten igen. Förutom lunchen serverades även 95-oktan från petflaska som tydligen föreställde hemmagjort brännvin, Rakija. Mumsigt! Rädda för att bränslet inte skulle räcka hela vägen hem till Makarska tog vi bara varsitt glas.
Efter Hvar åkte båten över till Bol och Zlatni Rat, mysigt trots att vi varit där veckan innan. Kommer jag tillbaka till Brač på semester ligger Bol högt på listan över ställen där jag kan tänka mig att bo! Vi softade på stranden i ett par timmar, sedan tog vi båten hem igen. På grund av den tidiga morgonen blev vi hungriga tidigt och åt vår sista middag på en restaurang vid stranden. Servitören måste ha fattat att det var vår sista kväll, för han bjöd på både likör och dessert på maten! Synnerligen trevligt. Gick för att ta en barrunda men vi fastnade redan på andra stället, en liten beachbar invid Hotel Park där vi drack starka drinkar till dånet av rysligt bra musik. Kunde nog ha fortsatt festa om inte klockan och den kommande avfärden gjort oss tvungna att komma i säng tidigt. Lyckades trots detta festa upp precis varenda kroatisk kuna innan vi gav upp! Dock med viss hjälp av bartendern som anpassade priserna efter hur mycket pengar vi hade kvar och slängde in ett par extra shots på köpet!Helt klart en ofantligt lyckad sista dag av semestern.
Lördagen den 18 juli
Vaknade 05:20 med huvudvärk. Ugh. Lyckades mot förmodan ta oss till bussen, men därefter var det nära att vi inte kom längre – busseländet var inte riktigt med på noterna och vi fick stanna två gånger på vägen för att chauffören skulle gå bak och “mecka”. Roade mig med att försöka tolka de kulörta varningslamporna på instrumentbrädan under tiden. Trots dessa intermezzon kom vi fram till flyget i tid och därmed slutar jag reseblogga för denna gång; om telefonen jag skrivit detta på hittas i ett flygplansvrak så må eftervärlden åtminstone veta att jag hade roligt mina två veckor i Kroatien.
För övrigt … att resa runt i Kroatien är förhållandevis smärtfritt. En reseguide jag läste påstod att bussnätet fungerade “hjälpligt” – tvärtom var bussarna ett under av pålitlighet de gånger vi använde oss av dem (bussen till flygplatsen sista dagen var en charterbuss, så jag räknar inte den tillsammans med bussarna som gick på tidtabell). För ungefär 50 kr (35 kn) åkte man från ena sidan av Brač till den andra, sittandes bekvämt med luftkonditionering. Även färjorna (Jadrolinija) mellan öarna och fastlandet fungerade prickfritt, även om standarden var lite varierande (på en färja hade bara en av sex toaletter fungerande lås, en annan såg ut att vara helt ny). Jag rekommenderar inte att åka taxi. Dels kör förarna som … tja, taxiförare, dels är det inte speciellt billigt, ens med svenska mått mätt. Att hyra bil kostar också ungefär som i Sverige, vår Opel Corsa gick lös på €51 per dag med full försäkring.
Vad gäller själva resan till och från Kroatien så fungerade det alldeles utmärkt att flyga från Arlanda till flygplatsen i Split. Flygplatsen är väldigt fräsch och modern men lider av en smula växtvärk, så köerna kan bli långa och trängseln stor. Var på plats i tid! Taxfreeutbudet är begränsat men man hittar lokala sprit- och vinsorter även där, om man missat att handla tidigare. Flygplanen som SAS använder på linjen Arlanda-Split är av typen Boeing 737-800, åker man på ekonomibiljett så är det ganska trångt och obekvämt. Flighten tar cirka två timmar och 45 minuter. Undvik att flyga till Zagreb om du ska bo söderut. Tågresan Zagreb-Split tar nästan sex timmar.