Låt mig vara ärlig: vid första anblicken (och möjligen också vid andra) är det oerhört lätt att avfärda São Paulo, Brasiliens största stad, som ett skithål där betonggrå, slitna höghus omgärdade av höga gallerstaket trängs med kåkstäder och allmän misär. Efter en vecka kan jag konstatera att det första intrycket förvisso är sant, men att den som låter sig avskräckas redan där går miste om en otrolig upplevelse. São Paulo är en spännande stad, fylld med underbara människor som gör sitt bästa för att förgylla vardagen. Precis som överallt annars alltså, förutom att det är minst 30 grader varmt och konstant trafikkaos. För att inte uttråka er med en essä har jag sammanfattat mina viktigaste intryck från veckan i punktlisteformat.
- São Paulos rykte som en farlig stad tycks i någon mån vara överdrivet, så länge man tillämpar sunt förnuft. Håll dig borta från favelas, mörka gränder och ta hellre taxi än en lång promenad på natten så klarar du dig förmodligen utmärkt.
- Det är inte ett dugg svårt att “smälta in” i myllret i São Paulo, här bor det folk av precis alla färger och former. Om du inte har kameran och kartan i högsta hugg kommer ingen att ta dig för en turist. Enda nackdelen med detta är att alla utgår ifrån att du förstår portugisiska.
- Utanför hotell och flygplatser talar ingen engelska, trots att hälften av alla butiker (och många av varorna) har engelska eller “engelskinspirerade” namn. Ett brett leende tillsammans med inspirerande gester bryggar den språkliga avgrunden, så att få vad man vill ha är sällan något större problem. Ser man tillräckligt hjälplös ut kan faktiskt de flesta restauranger gräva fram någon i personalen som kan lite engelska.
- Folk är hjälpsamma, vänliga och trevliga. Tills de sätter sig bakom ratten. I trafiken gäller bara djungelns lag och blinkers är mer användbara som julbelysning än för att visa sin avsikt. Att “gena” i korsningar via P-platser och gångbanor är fair game. Bilar har företräde framför fotgängare och få övergångsställen har trafikljus.
- Det är inte ovanligt att hitta en exklusiv inredningsbutik eller en Porsche-handlare ett kvarter från ett hus byggt av sopor. Å andra sidan är det omöjligt att bedöma en butik eller restaurang efter fasaden; att renovera gamla hus verkar aldrig ha varit på modet här, så ett hål i betongväggen med ojämna kanter är inte helt sällan ingången till en underbar oas.
- Kranvattnet smakar som något ur småbarnspoolen på valfritt kommunalt badhus (dvs överklorerat) men mineralvatten finns lyckligtvis att köpa överallt. Men det som står i kylen på hotellrummet kostar som 98-oktan.
- “Chopp” betyder blek lageröl som serveras minusgradig, vilket gör den om möjligt ännu blekare. Det spelar ingen större roll, i 35 plusgrader är svalka viktigare än smak. Om du inte uttryckligen säger ifrån så kommer personalen att leverera nya chopp när de gamla ser ut att börja ta slut.
- Regn har ungefär samma effekt på trafiken i São Paulo som snön har på trafiken i Stockholm: allting stannar. Om det regnar, ha gott om tid på dig eller åk inte bil (dvs stanna hemma; kollektivtrafiken är ett skämt).
- Standardiserat elnät, vad är det? Här används minst tre-fyra sorters elkontakter och olika spänningar (127V, 220V etc) blandas friskt. Ibland i samma hus. Lyckligtvis är eluttagen oftast märkta med gällande nätspänning.
- Trodde du att fotboll var Brasiliens bästa gren? Fel. Det är KÖTT. Grillat, friterat, fräsande stekt vid bordet, you name it – det här är köttälskarens paradis på jorden. Dessutom billigt. Det säger sig självt att veggon och djurrättskramare icke må göra sig besvär.
- Kollektivtrafiken är som sagt bristfällig men taxi kostar 25-50% av vad den gör i Sverige och taxibilar finns överallt, dessutom praktiskt färgkodade efter pris (vitt är billigast). Det finns tyvärr ingen motsvarande färg för förarens självbevarelseinstinkt, men om det fanns skulle nog de flesta av bilarna vara svarta.
- Killarna som kommer och knackar på rutan när du sitter i bilkö försöker inte råna dig, de vill bara sälja snacks och mobiltelefonadaptrar. De är inte påstridiga, däremot många, och dyker upp som flugor kring skit varje gång det är trafikkaos (alltid). En annan vanlig företeelse i trafiken är tiggare. Det anses tydligen ofint att köra över dessa, även fast de står i vägen för bilen.
Skulle jag då vilja återvända till São Paulo efter den här veckan? Absolut! Men mina brasilianska vänner intygar att Rio de Janeiro är mycket bättre. Den som lever får se…